Gigantiska projekt, korrosion, haverier och erfarenheter

Gruvseminariet

Gruvnäringen i Sverige står starkt. Sverige står för nästan hela EU:s produktion av järnmalm och håller en hög kvalitet”, sa Nils-Olof Hagberg, landschef för Inspecta i Sverige och inledde därmed Gruvseminariet med en översikt av branschen. Trots att antalet gruvor har minskat sedan 1980-talet har ändå produktionen av järnmalm och icke järnmalm ökat. Drygt 5000 personer är idag direkt sysselsatta inom gruvnäringen i Sverige.

”Just nu finns det många undersökningstillstånd för gruvbrytning och bland annat är Boliden långt gången i sina planer att öppna ett nytt gruvschakt i Garpenberg. Gruvnäringen är en enorm tillgång för Sveriges ekonomi”, sammanfattade Nils-Olof Hagberg.

Aitik-projektet – en mångmiljardsatsning

Aitik är en investering på 6 miljarder och har pågått från 2007-2011. Drygt 1000 personer har varit inblandade, ett otal leverantörer och underleverantörer. Jan-Åke Hällgren från Boliden Mineral AB, berättade om de erfarenheter han fått från det stora projektet Aitik 36 och betonade vikten av noggranna kontroll- och projektplaner för att kunna driva projektet till mål:


Jan-Åke Hällgren, Boliden
”Avgörande är riskhantering med fokus på leverans, tidplan, kvalitet, personsäkerhet och kostnader och relationer. Du måste tänka igenom allt som kan gå fel och varför, hur vi ska kunna förhindra det och vilka åtgärder vi måste vidta.”  Läs mer om Aitik-projektet

Projektriskhantering är att ta kontroll

Att arbeta med riskhantering i projekt ger både ekonomiska och praktiska fördelar. Lisa Larsson, riskingenjör från Inspecta:

”Med projektriskhantering får du kontroll över vad som kan hända, hur sannolikt det är och vad konsekvenserna blir om det inträffar”. En projektriskhantering simulerar och utvärderar helhetsriskerna med ett projekt.

Det ger svar på viktiga frågor som:

  • Vilka arbetsmoment/aktiviteter är mest kritiska för att uppnå uppställda mål?
  • Hur stor är den totala försenings-/kostnadsrisken?
  • Vilka riskreducerande åtgärder har störst effekt på projektets resultat?
  • Vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva?
  • Vilka omprioriteringar bör göras?

”För att ett projekt ska nå sina mål krävs också tydliga rutiner, genomtänkta processer och ett välorganiserat team”, avslutade Lisa Larsson.

Arbetsmiljöarbete är alltid aktuellt

I projekt, men också i den normala driften, bör en säker arbetsmiljö vara i fokus. Cecilia Andersson från SveMin, bransch- och arbetsgivarorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, lyfte upp Gruvbranschens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete.

”Ett bra säkerhetsklimat kräver både ledningens, gruppens och individens engagemang”, sa Cecilia Andersson och fortsatte: ”Ett säkert arbete innebär att kombinera teori och praktik. Det handlar om förebyggande åtgärder, tekniska förutsättningar, kompetens om arbetet, kunskaper om risker och att aktivt arbeta med attityder och beteenden”.
Först då kan man skapa hög säkerhet och en god arbetsmiljö.

Korrosionen kostar 4 % av Sveriges BNP

Gruvor innebär en hård miljö. Inte bara för de som arbetar inom branschen utan även för det material som genom åren ska tåla slitage i den speciella luft- och vattenmiljö som finns i gruvor. I gruvor uppstår lätt korrosion på grund av hög fukthalt i luften, höga temperaturer och nitrösa gaser eller dieselavgaser.

”I vattnet i gruvorna är det höga halter av t ex klorider/sulfater, varierande grader av surhet och en tendens till bildning av beläggning. Dessutom finns det mikroorganismer i vattnet”, förklarade Jan Wåle, metallurg från Inspecta. För att förhindra korrosion finns det ett antal punkter att ta hänsyn till.
Jan Wåle, Inspecta

”Vid konstruktionen är det viktigt att optimera konstruktiv utformning, välja rätt material och korrosionsskydd. Du bör också använda dig av korrosionstillägg, acceptanskriterier och minimitjocklek”, sa Jan Wåle. Vid installationsfasen är det kvalitetsstyrning som gäller och noggrann svetsning och montage.

”Under drift är det viktigt med regelbundet underhåll och renhållning samt återkommande kontroll för att tidigt upptäcka korrosion”, sa Jan Wåle.

”Samhällets kostnad för korrosion sker i form av naturresurser som energi och metall, miljöförstöring och minskad driftsäkerhet hos konstruktioner”, sa Jan Wåle. I pengar är samhällets kostnad för korrosion 100 miljarder per år i Sverige, vilket motsvarar 4 % av BNP.

Patrick Reuterswärd från Swerea poängterade vikten av korrosionsskydd.

”Genom utbildning och certifiering, genom att ta hänsyn till korrosion redan vid konstruktionen, följa standarder och specifikationer, använda sig av kontroll och inspektion, provning av färgsystem och inköpsstöd, kan man minska korrosionen avsevärt”.

Haverier ger oss kunskap

Från korrosion till haveri är steget inte långt. Jan Wåle och Magnus Dahlberg, senior konsult från Inspecta, berättade om haverier efter många års erfarenheter: ”Det gäller att lära sig av de haverier som inträffar”.


Magnus Dahlberg, Inspecta
”Idag är vi mer medvetna om riskerna, vi använder oss av ett systematiskt säkerhetstänkande, riskbaserade analysmetoder och mer automatiserade processer”, sa Magnus Dahlberg.

Jan Wåle fortsatte: ”Teknikutvecklingen har också gett oss bättre dimensioneringsmetoder, förfinad svetsteknik och materialteknik som ger bättre och jämnare egenskaper”. De 100-tal haverier Inspecta utreder varje år beror ofta på utmattning men ofta handlar det om flera faktorer i samverkan.

Utveckling av stora gruvspel

Nya krav på friktionsspel med större kapacitet ledde till ett nytt projekt för ABB.

”Våra befintliga designkriterier täckte inte de nya kraven på friktionsspelen med djupare spelväg, betydligt högre nyttolaster med högre hastighet”, sa Janusz Wawrzonkowski från ABB Mining som berättade om den utveckling företaget drivit av stora gruvspel. ABB Mining och ABB Corporate Research startade därför ett omfattande projekt för att identifiera de viktiga parametrar som har störst inverkan på mekanisk design.

”Resultatet blev en väldefinierad matris som kombinerade en mängd geometriska dimensioner och lastfall samt dynamiska faktorer”, sa Janusz Wawrzonkowski.

”Idag har vi ett verktyg för att snabbt kunna dimensionera dessa friktionsspel”.

Brott och sprickor under kontroll

En säker drift vill alla ha. Ett steg att nå dit är att konstruera rätt. Roger Wibert, teknisk konsult på Inspecta, berättade om säker design av kritiska gruvkomponenter.

”För att få en säker design ska du göra en analys av säkerhetskritiska detaljer, grundat på BRAGS (Branschanvisning för gruvhissar). Återkommande provning av kritiska områden görs grundat på beräkning och erfarenhet”. När komponenten väl är i drift gäller det att ha eventuella sprickor och korrosionsskador under kontroll. Roger Wibert använder ett hållfasthetsberäkningsprogram för att räkna på utmattning och brott. FEM-analysen ger många fördelar och fångar in problem som kollapsanalys, plastisk kollaps och instabilitet.

"Har du en spricka på en komponent använder vi brottmekanik för att räkna på spricktillväxten och räkna ut återstående livslängd”. Med kontroll av spricktillväxten finns möjlighet att planera in provningsintervaller och fortfarande ha komponenten i drift.
Roger Wibert, Inspecta

”Den information du får genom en brottmekanik analys kan du ha nytta av för att sätta upp underhållsplaner och provningsplaner”, sa Roger Wibert.


Fakta om BRAGS

BRAGS, branschanvisningar för gruvhissar som togs fram 2001 på uppdrag av GRAMKO. Den är nu under uppdatering och beräknas vara klart i slutet av 2011.
BRAGS tas fram i samarbete med mellan gruvindustrin, tillverkare av maskineri och hissar (ABB) och Inspecta och Dekra.
BRAGS anger säkerhetsregler för gruvhissar under jord i gruva, för att skydda personer och föremål mot risk för olycksfall och skada i samband med användning, underhåll och kontroll.


Av: Helén Kim

Sidan skapad: 18 okt 2011